Åh! jag är så konstig. Man börjar inte morgonen med att tro att två av sina nära vänner har dött under natten och säger godnatt till pappa när man borstar tänderna. Helt totalt borta. Sen prov på det. Otroligt hur knäpp jag är vissa dagar. Små stunder som blir stora.

Någon mer än jag som sparar fina sms? Aw, älskar det. Hihi. kollade igenom dem nu. Minnet är snart fullt, skit också. Maha, jag blir så glad i hela kroppen av alla sms. Allt från att jag är en gris till något helt annat. Behövde väl läsa lite sånna uppmuntande saker efter den här dagen.

Åh, jag vill bara lägga mig i sängen och sova bort allt plugg, förvirrande, och min cp-dag. Fungerar dock inte att sova bort plugg, synd det. I så fall skulle jag itne göra annat än att sova.

Mateboken skriker på mig lika mycket och ofta som mamma tjatar på att jag ska hänga upp mina kläder i stället för att slänga allt på golvet och pappa på att jag måste bädda sängen och dra upp mina persienner. Ständigt ska det vara något. Snart skriker de väl på mig för att jag har käkat upp glassen mamma ska ha när hon får gäster. Kunde bara inte låta bli chokladglassen, pappa har ju gömt skumtomtarna på något skumt ställe. Tro mig, jag har sökt igenom huset ett antal gånger. Funderar på att undersöka garaget.

Nu skrek visst mateboken igen. GALET!